Rötter och blad

Åhåj från andra sidan av vabbvärlden. Den senaste tremånadersperioden har det konstant varit någon i min familj som varit sjuk. Mest barnen men även vi vuxna har turats om att snora, hosta, eller ha feber. Det börjar tära slut på kraftreserven och dessutom är inte de små lika sugna på att hänga med till Sjöbergen som annars. Så idag fick jag åka dit själv, trots att det var städdag med tillhörande stor spännande brasa. För min del var det rätt skönt med en andningspaus från de små och jag fick äntligen sått en del saker som ska sås tidigt. Jag har sått två soters vanliga morötter, samt gul, röd vit och lila. Haverrot och palsternacka har jag också sått. Isörten fick dela plats med vitlöken. På bladplätten gjorde jag något fiffigt. Jag vattnade det hela och sen la jag ut pinnar så att det blev åtta rutor och sen stack jag ner en etikett i varje och så bredsådde jag där. Jättesmart nu för i det här skedet tänker jag att jag utnyttjar platsen på bästa sätt. Om ett tag kommer jag undra vad som är ogräs och vad som är odlat. Lika samma varje år. Det blev fyra olika sorters sallader, portulak och plats för mangold som jag ska så nästa vecka. Kvar att göra akut är nu att gräva en bädd för mina nya hösthallon som jag köpte för ett tag sedan. Att gräva iordning landet för bönor samt hitta en plats för den gotlänska blåärten. Jag ska också så squash, pumpa och gurka hemma. Samt rensa gångarna från rotogräs så att jag kan lägga på täckbark. Det började jag med idag, inte täckbark alltså utan jag jagade maskrosor. Lustig hobby det där. Sen finns det ungefär hur mycket som helst att gräva igenom och rensa bort Kirskål om jag skulle känna mig sysslolös den närmsta tiden. Ha ha.

Det gror!

Jag trodde inte riktigt på det själv när jag för några veckor sedan sådda några asiatiska bladgrönsaker, vilken sort har jag för stunden glömt men man skulle så den tidigt och absolut ha fiberduk på för att det skulle funka. Jag sådde men skippade fiberduken. Jag gillar inte längre att meckla med den, den blåser av, den skaver sönder plantor och hittar en enda snigel in så har man plötlsigt väldigt många. Något annat har jag inte frösått än. Utan vatten har fröna och de ömtålia nygrooda planterna ingen bra chans. Och jag trodde som sagt inte riktigt att det skulle gå. Men nu har det grott. Ett fint litet mönster av små bladpar av modellen kål har tittat upp ovanför jordyten. Det är fantastiskt. Om så det inte blir mer än så är jag ändå nöjd. Blir det mer blir jag glad.

För övrigt har jag ordnat till ännu en jordplätt. Och jag tänker på kineskisk intensivodling när jag gör vad jag kan för att förbättra min sandiga jord. Bröt julgranskvistar i småbitar och la i botten, på med jord, maskkompost, kogödsel och grönsaksrens. Det blev en halvmeter hög odlingsbädd. Hoppas att det är den perfekta mixen för just min jord.

Rensade och gödslade i jordgubbslådan. Rensade elaka ogräs en bit runt om pallkragen också och tänker att nästa helg, då är det påsk och jag är ledig i fem dagar i sträck. Då ska jag nog hinna ikapp? Hinna förbereda resten av jorden samt så det som ska sås? Det hoppas jag på.

Har skrivit två odlarkrönikor i Arbetaren som jag länkar till för den nyfikne. Den första publicerades för ett par månader sedan och den andra nu i veckan.

http://arbetaren.se/artiklar/plantorna-vet-inte-vad-de-ar-for-sort/

http://arbetaren.se/artiklar/en-jordkock-ror-om-i-jordsoppan/

Det skulle vara kul med lite kommentarer.

På jordigt återseende.