Städdag

Idag är det städdag. I Sjöbergen. En ruggigt regnig lördag i oktober. Jag brukar alltid vara med på dessa arbetsdagar. Men i år. Jag fick höra att det var av en kompis. Har inte ens fått min medlemsavi och allt körde ihop sig. Idag var det också majornas stora barnmarknad som jag planerat vara med och sälja kläder på sedan i våras, vi brukar gå och babysimma på lördagar och det var ett par barnmarknader till som jag hoppade över och jag är lite småförkyld. Det blev barnmarknaden här hemma i majorna och badet. Och jag är så glad över att jag i förväg hade bestämt mig för att inte vara med uppe i Sjöbergen för jag hade blivti så besviken över det urusla vädret. Däremot är jag nyfiken på om grönsaker och blommor har fryst sönder denna kalla vecka.

Frosten

Nu tror jag nog att frosten har tagit vad den kan i Sjöbergen. Det har varit kallt två mornar i rad, ca 3 plusgrader. Risken är stor att det har varit kallar på natten. Det betyder att det inte blev så mycket squash för mig i år. Vilket i och för sig inte gör så mycket eftersom jag aldrig riktigt vet vad jag ska göra av dem när jag väl skördat. Men det betyder också att jag aldrig hann ta tillvara på kalebassen och det hade varit skoj. Eller att det är en massa bönfröer till nästa år som fryst sönder. Trist. Får väl försöka ta mig dit nån dag och kolla läget.

Var där i fredags medan barn och dagmammor promenerade runt i området stod jag och grejade på lotten. Konstig känsla. Fick täckt färdigt ett området med tidningar. Ett kvar. Det känns som att det är viktigare att göra klart sådana projekt än att ta hand om skörden. Konstigt. Det är ändå själva odlingen man är där för. Eller kanske inte förresten. Grejen är att ha ett ställe att vara glad på. Att pilla, fixa och se resultat. Men sådana här kalla dagar när jag undrar om frosten har tagit sitt då önskar jag att det var en trädgård utanför min dörr. Men man kan inte få allt.

Träffade några odlargrannar i måndags. De pratade om årets inbetalning till föreningen. Jag undrar när jag ska få min avi? Den ska vara betald den siste september. Det är idag. Får nog ta och ringa nåt samtal om det där.

sniglar och Kirskål

Nu ska ni få vad ni tål. Familjedag i Sjöbergen och storstilat besök av Gunnar! Kanelbullar och odlarprat. Och ivriga barn som gärna ville hjälpa till, slängde näv-vis med snigelgift på fel ställe. Familj som fick gå hem, Gunnar som gick också och jag som äntligen fick stilla mitt beroende. Greja på lotten. Det är som ett knark. Jag får abstinens när jag är utan det och jag mår som en, ja jag vet inte vad. Är det så här träningsknarkarna är också? I alla fall så la jag ut mera blöta tidningar på plätten vid krusbärsbusken, blandade med snigelgift. Klöv de största sniglarna, rensade bort snigelägg, hällde aspartansaft på myrorna. skördade lite bönor och gödslade squascharna och rafsade sen ihop mina saker och drog hem. Tänkte att det här med att ta bilder det får verkligen bli en annan gång. Det hinner jag inte det är för mycket roligt att göra här.

Söndagsfika i Sjöbergen

Om vädret tillåter tar jag med mig ett eller två barn till lotten imorgon, fikar kanelbullar och har det bra en stund. Kom och hälsa på vet jag! Vi är nog där efter lunch ungefär.

Flå´t Gunnar!

Jag smet till Sjöbergen igår. Smet från ungar och andra familjemedlemmar. Smet dit helt enkelt. Det var skönt. Skönt att plocka bönor. Skönt att dricka termoste. Skönt att vara där nästan själv eftersom det precis hade varit en störtskur. Skönt att rensa ogräset på kryddplätten och på fältet nedanför. Och vilka fynd jag gjorde. Att jag hade gott om koriander det visste jag. Är det någon som vill ha korianderfrön att krydda sin mat med under vintern; det är bara att komma och hämta. Det jag inte visste var att det även växte senapskål på min lott. Den som gillar och vill ha är välkommen att hämta att fritt ta. De står kvar tills jag kommer dit nästa gång. Då tar jag bort dem. Jag tycker nämligen inte att det är en så väldigt god salladsväxt som många andra gör. Och så var det Gunnar. Nästa gång. När jag inte åker dit för att fly, då kommer jag höra av mig till dig så att du får se odlarplätten. Det lovar jag.

Overksamhet

Nu var det länge sedan jag var i Sjöbergen. Antingen har jag inte kunnat för att det har varit fullt upp eller så har det varit en lucka men jag har varit utmattad av sömnbrist. Snoriga små barn sover oroligt och då sover föräldrar inte så mycket alls. Eller så har regnet öst ner eller vinden varit upp i nästan orkan. Och medan jag inte är där så växer bönerna och blir trådiga, sniglarna förökar sig och glufsar i sig och de eventuella squasharna ruttnar i Göteborgsfukten. Måste hitta en lucka snart. Måste hitta en lucka snart.

Mer bönor och lite tid

Pressade in ett beök på lotten igår efter jobbet tillsammans med Yrla. Var rätt sliten efter mycket jobbande, men bönorna, Bönorna. Har inte plockat sedan innan Skåne så det var dags. När vi väl kom dit var det mysigt såklart. Och vilka bönor! Några av rosenbönorna var 30-40 cm långa. På vägen hem önskade sig Yrla soppa till middag. Och på nästan ingenting alls gjorde jag en kanongod soppa. Som hon glatt sörplade i sig. Som Emil.

Avundsjukan

gnager lite i mig när jag ser kompisens koloni i Lund. Litet litet stygn av avundsjuka. Tänk att ha ett koloniområdet alldeles brevid där man bor. Tänk att ha 300 kvadratmeter att göra roliga grejer med. Tänk att kunna drömma om vilket hus man ska sätta där när man får råd. Tänk att kunna välja om man ska låta den fina lavendelhäcken stå kvar och dofta eller om den är i vägen och ska bort. Min lavendel dog efter under en vinter för några säsonger sedan och sen var lavendel historia hos mig. Men framför allt, tänk att ha så nära så att man kan bära sin tekopp mellan lägenheten och lotten.

Men jag är inte det minsta svartsjuk på Kriskålsfältet under trädet. Det har jag alldeles tillräckligt av på min egen 75 kvadratare. Undrar hur mycket bönor jag har att skörda där nu?

Hålla koll på bönorna

Vi ska vara borta några dagar. Och bönorna växer så det knakar just nu. Så efter jobb hämtade jag Yrla. Hade tänkt ta båda barnen för att avlasta sambon men lillen sov. Yrla hade inte sovit middag så hon somnade i bilen såklart. Hon fick sitta där en liten stund och sen bar jag ut henne. Vi satte oss en stund nära lotten. Det är ögonblick av stillhet när man sitter i solen med ett sovande barn snusande i knät. Fick väcka henne efter en stund och det goda humör vi oftast har däruppe kom snart igång. Och sen skördade vi bönor. Lila bönor, gröna bönor, tigerrandiga bönor och sparrisärt. Jag hade med mig en matidé från en kille jag jobbat med idag och tillsammans med lök, vitlök och fetaost blev det en fantastisk bönsallad som vi sen hade till middag. På lördag får jag se bästa kompisens koloni i Lund. Det ser jag fram emot!

En barnvagn full med mat

I söndags tog jag och treåringen itu med allt som behövde skördas. Potatisen behövde komma upp för den var på väg att börja ruttna. Och vilken lycka. För allra första gången var det inte bara kul att ha med henne. Hon hjälpte mig också. Alltså på riktigt. Vi hjälptes åt att gräva upp potatisarna och så sorterade hon dem, lade de som var bra i en påse och de som var dåliga i en annan påse.

Vi hämtade en hel massa annat också och det slutade med att vi fick en hel barnvagn full med mat med oss hem. Vilken känsla alltså. En barnvagn full med mat.

Finväder

Ojojoj, nu var det länge sedan jag pysslade om lotten .För mycket jobb och för fint väder gör att det är lätt att prioritera t ex badsjöar och plaskis framför jordarbete. Men imorgon ska det nog bli en liten skördestund.

segt

Att ta bort vinbärsbuskar/kirskål är slitsammare än jag kunde ana. Att få bort dem i ett stycke är omöjligt. Jag har hållt på i massvis med timmar redan och bara hunnit gräva runt om den ena busken. Jag har bara den här veckan på mig så nu har jag bestämt att flytten ska ske imorgon. På eftermiddan efter jobbet ska den nya busken upp ur gjorden och de gamla ska bort. Hur jag ska få den nya busken hel och hållen? Ingen aning! Den som gräver får se...

Krusbär

Hela familjen går ut till lotten, hela familjen går ut till lotten. Nä, vi tog bilen faktiskt. Slappt, jag vet, men då hann vi: fika mackor och dricka saft. Plocka alla krusbären, fikabulle och saft, skörda sockerärter, böner och sparrisärter, fänkål och två morötter. Allihop tillsammans. Och det gick hur bra som helst att ha med Arild. Fast det berodde nog mest på att vi var två vuxna. Nu är bären även rensade och insatta i kylskåpet i väntan på att förvandlas till mumsig sylt och kräm. Resten vi skördat hamnade i fisksoppan. Inte bären alltså utan det andra.

Nya planer

Det blir aldrig färdigt. Det är hela grejen. Eftersom jag nu håller på att gräva upp de två röda vinbärsbuskarna "nere" på lotten och samtidigt får rensat bort en massa Kirskål och annat så dök det upp nya idéer om vad jag ska göra med de olika plättarna jag har. Och plätten bredvid ingången vid vinbärsbusken skulle bli en jättefin plats att ha en stol och ett bord på. Med lite stenplattor för att jämna till marken med. Istället för den blåa rabatt jag först hade tänkt mig. Och om jag då vänder upp gräsmattan i höst, då kan jag flytta hallonen dit till våren. Och då kan jag odla där hallonen nu står. Det blir jättebra. Tur att jag skriver ner det här för till våren då har jag glömt hur det var jag tänkte att jag ville ha det.

För övrigt börjar det bli dags att ta fänkålen nu. Hm, undrar just vad jag ska göra med den?

Syndafloden

Idag regnade alla planer bort. Nya tag imorgon.

trassel glas och stenar

Jag håller på med en plätt, en extra besvärlig plätt som jag har varit igenom ett par gånger förut men tydligen inte tillräckligt noggrant. Jag får upp korgvis med rötter. Vita halvcentimeter tjocka rötter som lätta går av. Stenar och småsten till förbannelse. Och tegelstenar och andra bumlingar. Tänk om ändå hade haft någonstans att slänga skräpet? Jag kommer att få kånka hem sten. Hinkvis med sten. Plätten det handlar om är 1 m2.

Jag vet att om en enda liten rotbit blir kvar kommer jag få göra om jobbet igen om ett tag. Det är ett evighetsprojekt. Och ändå står jag där med böjd rygg, bänder med grepen, slänger sten och glas på ett ställe, rötter på ett annat och längtar efter att bli klar. Det finns roligare grävning. Kommer dit snart.

Barnakvitter

Igår. Efter jobbet. Hämtade jag Yrla för en snabb vända till Sjöbergen. Hon ville dit. Hon ville med mig till Sjöbergen och då kan man ju inte bara säga nej fast det är knappt med tid innan kvällsmaten och den sena dagens alla utbrott.

Vilket barnakvitter. Ytterkläderna har aldrig gått så fort att få på. Glatt pladder hela vägen dit och hoppsa steg från parkeringen till lotten.

Vi plockade bär. Yrla mumsade vinbär, krusbär och hallon. Och trodde att nån av bären hette blåbär. Vi skördade potatis och hon plockade upp från jorden och la i påsen. Och när jag och hon samlades runt krusbären så uppmanade hon mig att äta också, inte bara plocka.

Sen rusade vi hem, och fast vi skyndat oss blev vi ändå en kvart sena. Till efterätt njöt vi av årets första krusbärskräm.

Vinbär

Det här borde handla om att hinna plocka vinbär. Att hinna göra något med dem, koka saft, göra sylt eller gelé eller om att ha tillräckligt med plats i frysen.

Men det gör det inte. Inte heller handlar det om den trevliga granne som ringde och frågade om hon fick plocka mina vinbär. Det får hon om hon vill och det sa jag också till henne. Hon får dela med Lena för Lena och jag har en bäröverenskommelse.

Men det är inte det som det här handlar om. På mina 75 m2 har jag tre vinbärsbuskar. Tre. röda vinbär. De ser ut att ha stått där sedan urminnes tider men de ger gott om bär. Det är inget fel på dem. Men de är tre stycken Och det är röda bär. Det är de svarta som är godast. Och nu har jag chans på en svart vinbärsbuske. Men det är bråttom.

Jag har bestämt mig för att jag ska ta bort de två som står tillsammans. Därnere. Och ersätta dem med den nya svartvinbärsbusken. Herregud. Jag ska gräva bort två hela vinbärsbuskar och flytta dit en ny. Vilket jobb. Hur ska det gå till? Är det nån som vill ha, inte bara bären, utan hela busken, eller varför inte båda två?

odlarro

Idag hände det. Så som det var förr. Innan barn och tidsminus och hets. Jag började i en ände, drog lite i några ogräs. Fortsatte automatiskt och efter ett litet tag hade jag rensat nästan hela plätten. Utan att ha "fått gjort något". Från listan så att säga. Jag tog också tillvara gröngödslingen genom att vrida av rötterna och inte ta med blommorna och sedan lägga tillbaka växterna på jorden. Inte bara plundra jorden på mullämnen. Lägga tillbaka också. Jag har varit dålig på det och jorden har också blivit mer och mer utarmad. Bara sand kvar. Det räcker inte att gräva ner halm och gödsel en gång om året. Jorden behöver mer. Jag längtar efter en maskkompost så att vårt matavfall kan ge jorden det. Det är ett senare projekt.

Hallon

Har varit på lotten rätt många korta gånger de senaste dagarna. Mest inte gjort så mycket. Mer kopplat av. Fikat och liknande. Men idag plockade jag hallon. Tog med hem och så hade vi varm hallonsylt och glass till efterrätt. Sommarlyx.

Jo, jag skördade potatis också. Har aldrig nånsin sett så stora eller fått så många per sättpotatis som i år. Obeskrivbart.

Jobba

Idag började allvaret. Åter till mitt arbete. Och vilken lyx dag. Mycket tid mellan arbetsinsatserna. Åt min lunch i Sjöbergen. Bara åt. Gjorde inget. På väg hem från jobbet slank jag förbi igen. Hämtade lite lök, la de andra på tork. Plockade färsk sallad. och tog med ringblommor hem. Lyx. Hemma skrattade barnen. Det är gött att vara hemma igen.

Växtkraft

Tillbaka, efter en månad i utlandet. England. Där allt är tidigare och där alla pysslar med blommor. Jag trodde jag hade missat jordgubbarna, missat hallonen, att krusbären och vinbären skulle vara övermogna och att allt var för sent. Men icke. Jag har skördat. Sockerärtor, majrovor, rädisor, rödbetor och potatis. Det var nästan alla de ingredienser vi hade till middan i kväll. Det fick bli köpemorötter för mina har drunknat under salladen. Som jag för övrigt också fortfarande kunde ta av. Jag har mumsat smultron och jordgubbar, hallon och krusbär. Vinbären är färdiga men de lät jag bli. De är för sura tycker jag. Toppbladen krusar sig på vinbärsbuskarna så det är nog något angrepp. Får kolla vad det kan vara?

Yrla var med. Och efter den traditionsenliga kanelbullen så var hon bestämd, hon skulle skörda sin potatis. Vilken stolthet och fascination. Obetalbart. Vi åt dem till middan ikväll.

Jag trodde att de flesta av min squaschar inte hade blivit något. Men när jag tittade lite noggrannare mellan ringblommorna så fanns det några plantor i alla fall.

Jag har ryckt en del ogräs. Men det största tack till Lena som har vattnat och hållt efter ogräset i odlingsbäddarna. Tack.

Smaka

Tiden rinner ut och behöver användas till annat men att missa att hinna smaka på det man satt och sått det är jobbigt. Så halv nio i morse tog jag mig upp till lotten. Skördade lite majrovor, sallad, små små rödbetor samt lite lök. Den första potatisen tog jag också upp. De var inte stora men små och de fanns! Men jordgubbarna börjar inte bli klara förrän om några dagar. Surt.

Hem igen och till lunch blev det ugnsgratinerade grönsaker med kokt potatis till och en hackebiff. Riktig sommarmat.

Men nu kommer det växa igen. Fyra veckor utan omvårdnad. Sak bli spännande att se hur det ser ut när jag kommer tillbaka.

snabbis

Hade kalas igår och behövde sallad och lök. Hur bråttom som helst så jag pep upp till lotten med bilen efter lunch och panikhämtade det jag behöver. Hade inte varit där på över en vecka. Det har regnat mycket och jösses vad mycket det hade växt! Ogräset med. Verkar omöjligt att hinna med sjöbergen innan vi åker på semester. Det kommer bli en djungel. OCH vi missar jordgubbarna. Surt!

Majrovor

Kom inte upp till lotten idag och det känns inte som att det gör någonting faktiskt. Valdagar är långa dagar. Sambon jobbar som valförättare 7-23, minst. Men något funderar jag på mina grödor i alla fall. Majrovor, snart kan jag ta av dem, vill gärna hinna smaka innan semestern. Funderar på rotfrukter i ugn snart. Egna morötter kommer jag inte ha men i alla fall majrovor och lök. Det är inte illa. Med sallad till såklart.

Har försökt få till inställningarna på den här sidan så att de som läser kan komma med kommentarer. Gör gärna det. Så att jag vet om det läses eller ej.

rabarberpaj

Att få fika i solen, utan barn, det är lyx. Så ovant att jag inte riktigt kan koppla av. Att få smaka den godaste rabarberpajen hittills, det är lyx. Till kvittret av småfåglar i björken intill. Att få njuta sina rabarber, det är lyx. jag ler ända in i magen.

Hämtade Yrla hos dagmamman efter en stund och hon lekte " laga mat" som hon gör varje gång numera. Tar ett rabarberblad, vatten i en hink och sin spade. Ett tag i jorden, ner i hinken. Ett vinbärsblad blir en stekspade, så att man inte bränner sig.

Jag lade ut de sista blöta tidningarna under krusbärsbusken. Gick vidare upp till vinbärsbusken. Fick flytta på pärlhysinterna. Yrla ville ha ett eget hål att vattna i och sätta ner lökar i. Det fick hon såklart. La ut lite fler tidningar. Kanske hinner täcka allt innan vi åker? Kom på idén att lägga på halm och kaninbajs ovanpå i ett tjockt lager så kommer det bli finfin jord så småningom. Förstår inte hur jag ska hinna med det också?

Det kommer nog inte bli några morötter i år. Sådde dem mellan salladerna och de har redan brett ut sig hur mycket som helst. Det var inte en bra idé. Hade fungerat bättre brevid rödbetorna, de verkar växa lite långsammare. Har gallrat en del bland salladen men det är fortfarande mycket kvar.

Jordgubbarna har redan vita gubbar, hoppas de hinner mogna innan semestern. Majrovorna är snart klara. Gurkan jag satte ut i söndags, den mår kasst men paprikan verkar trivas bra. Vattnade lite idag med kannan, det hade regnat inatt. Hoppas faktiskt på mer regn för jorden behöver mer än vad jag kan bära fram. Borde vattna med slangen men hann inte.

Ska fika mellanmål med kristina på söndag och det är fint väder. Hade varit mysigt så hoppas det blir av.

Varmt

Funderar på om jag måste vattna. Meckigt. Hm, funderar vidare.

Nästan för varmt

Hu vilken värme. Uj vad gött. Jag och Yrla tog oss en eftermiddag på lotten. Tänkte äntligen komma till skott med mitt projekt döda kirskålen vid krusbärsbusken.

Tog med mig en kasse tidningar och den räckte nästan. Yrla hjälpte till och det blev så bra. Fick en gurka och en paprika av en gammal arbetskamrat idag också, som också åkte ner i jorden. Grannarna var nojiga för torka och alla skulle vattna så jag kände trycket och drog fram vattenkannan jag med. Inte för att det gör så stor skillnad men jag fick prova att gödsla med mitt hemmagjorda nässelvatten. Det ska tydligen vara bra.

Det är fullt i jorden nu. Vet t ex inte var jag ska kunna trycka ner Lenas bönor? Som är det enda jag inte har sått nu. Jaja det löser sig.

Natt och sovdags.

en eftermiddag i blåsten

Ibland har man tur. Fick sluta tidigt idag och bestämde mig för att hämta Yrla hos dagmamman och sticka upp till Sjöbergen tillsammans. Fikade och sen lekte Yrla och jag grävde upp ett par blommor, rensade på ogräsrötter och satte om den uppe i kryddlandet där det numera finns gott om plats. Lena kom upp också, och Yrla hjälpte henne sätta lite också. Det var blåsigt men soligt och mysigt ändå.

Hade inte med mig tidningar upp och hann inte gräva upp stjärnflockan. Den ska jag slänga, den blir för stor OCH den frösår sig för mycket, men inuti rötterna finns det några tulpanlökar som jag gärna vill ha tag i innan den åker på komposten. SEN ska de blöta tidningarna på. Helst innan semestern.

Böööönor och squash

Det vankas värmebölja och nu måtte det ändå vara dags, tänkte jag. Tog en kvällstur efter läggningen och till rytmen av kvällens rave har jag nu sått mina bönor och mina squashar. Snacka om urbant odlarliv. Dock inte tillräckligt urbant för att slippa myggen. De börjar bli plågsamma när man är där om kvällarna nu. Och jag minns plötsligt varför jag inte brukade åka dit på kvällarna, trots lugnet och arbetsron.

Jag har satt mina plantor från senaste botaniskavändan. En nätnäva och en tolvgudarsblomma. Hittat några lökar i den övervuxna aklearabatten som jag också har flyttat samt satt luktärtorna och pionen jag fick av Madelene.

Men jag har inte flyttat de blommor jag behöver för att kunna täcka krusbärsrabatten med tidningar som jag har planerat. Nästa gång. Nästa gång.

Köpte prismor på IKEA som jag har satt upp i armeringsnätet där ärterna ska klättra. Det blev nog fint.

Jag hade med mig massor av sallad hem, rabarber som vår dagmamma ska få, samt doftande blågull som jag satt i en vas på köksbordet. Jag känner mig rik.

Från landet

Hälsat på kompisar utanför hindås. Fått med luktärter och en liten liten pion. ett blad bara. Den kommer inte få plats nånstans och jag vet inte var den kan bo nånstans. Men jag bara måste försöka. Pion. Ett långtidsprojekt.

Tidningar

Nu samlar vi tidningar. Ja, det brukar inte vara något problem att få ihop en rejäl hög. Men nu samlas det till något speciellt. Kirskål och åkervinda ska få sig en långtidsdust!

Jag har varit upp några gånger sedan jag skrev senast. Med och utan barn. Men det tar längre tid att flytta blommorna från ogräshärdarna än jag hade tänkt. Delvis beror det på att rotsystemen är invaderade av ogräs och det skräpet vill jag inte gärna flytta med. Inte ens upp till kryddlandet där de får stå i väntan på sina nya platser. Men det som också tar tid är att jag har varit i botaniska. Det är mycket mycket svårt att gå genom botaniska utan att köpa med sig något hem. Förra gången, i förra veckan, slank det med en porslinsveronika och, hm, vad var det mer? Jo, en krypflox. Idag när jag var där, efter ett besök på allergimottagningen som ligger granne med botaniska, så fick jag med mig en tolvgudarblomma och en nätnäva. Hm, mina andra nävor måste jag också flytta på. Var ska de stå? Nävor är roliga för de blommar så länge och gärna om igen. Tolvgudarblomman köpte jag mest för att den såg så speciell ut. Får väl se om den överlever? Den skulle ha det surt om fötterna och jag har ingen aning om hur det är i jorden hos mig.

Jag fick lite ofrivilligt ledigt såhär första arbetsveckan, jobbigt för ekonomin, skönt för dag ett och två har det varit full tilt i skallen på mig på kvällarna. Det är så mycket nytt. Ledigt betyder nån dag i sjöbergen. Då ska de sista blommorna bort från krusbärsplätten och tidningar på. Minst, och sen får jag se. Ja och så ogräsrensning från mina odlingsbäddar, mycket nu så att det inte hinner bli stort och besvärligt. Och så längtar jag till när jag kan så squash och bönor.

lite pill

Fick en kväll till. Gjorde inget särskilt tycker jag. Rensade lite ogräs kring jordgubbarna, kultiverade och rensade runt löken, jorden hade fått en skorpa. Slängde ut lite rädisefrön i en pallkrage och dill i en annan. Grävde ner de sista potatisarna. Sådde en liten rad morötter men glömde märka ut var så jag får se om de får stå kvar? Vattnade ingenting fast jag kanske borde. Såg att det ser rätt tomt ut uppe i kryddlandet. Men kom på att det är bra för...

...nu börjar nästa projekt ta form i mitt huvud. Nytt sätt att attackera ogräset under bärbuskarna. Ska prova att täcka marken med tjocka lager med tidningar. För att kunna göra det måste jag flytta de perenner och lökar som står på fel plats och innan allt är klart kan de gott stå i kryddlandet.

Hmm, vet inte hur mycket ork för det här jag kommer ha i år när jag ska jobba och allt? Får försöka ta hand om det jag har sått i första hand. Men planera går ju.

Äntligen

Äntligen fick jag en tillräckligt lång stund för att hinna glömma tiden. När jag åkte hem var det så mörkt att jordgubbsblommorna lyste vitt, pingstliljorna vaggade i vinden och allt annat var mörkt skumrask.

Nåja, jag ska börja i rätt ände. Efter det totala antiklimax igår såg jag till att få komma till Sjöbergen idag istället. Tog med dottern som sov middag i vagnen på väg upp. Tänkte att det är gott om tid, vi behöver inte vara hemma förrän fem då sambon skulle gå på årsmöte. Men den eftermiddagen var slut innan jag hunnit börja. Eller jo börja hann jag men inte bli något färdig alls. Och hela tiden fick jag vakta så att jag inte missade tiden. Den har nämligen en benägenhet att rinna undan väldigt fort däruppe, tiden. Det gjorde den nu med. Och vi blev så sena hem att sambon kom för sent till mötet...

Så. Efter läggningar tog jag bilen upp. Inga barn. Inga trevliga grannar att snacka med. Bara göra. :-)

Fick rensat färdigt i kryddlandet (hyfsat) lagt på gödseln som jag tänkt länge. Vänt den lilla plätten där de sista potatisarna ska ner. De hade jag glömt hemma för andra gången idag. Fick rensat färdigt i blomlandet vid gången, samt flyttat några av de blommor som stått helt tokigt. Skulle egentligen behöva ta upp alla blommor. Rensa igenom jättenoga för att få bort allt ogräs och sen ösa på med ny jord och gödsel och kompost och sen ner med alla blommorna igen. Det är inte den här säsongens projekt.

I mina pallkragar har salladen kommit, majrovorna hann jag gallra, morötter och fänkål är precis på väg att sticka upp. De första sockerärterna börjar titta fram. Och det syns lite lite av potaisen.

Tänker så lite mer morätter snart, och sommarblommor och säkert nått mer som jag inte minns nu. Och så väntar jag på att jorden ska bli tillräckligt varm så att squaschen, kalebassen och bönorna kan sås.

Ja, just det, fick lite purjoplanter av en granne som jag också satte idag. Uj, vad mycket jag fick gjort.

Det finns något pedagogiskt i att skriva ner vad man gör eftersom jag så lätt tror att jag alltid ska hinna får gjort mer än vad som är möjligt. Jag övar på att se vad som är gjort istället.

Suget efter en egen kolonistuga har inte riktigt släppt även om det känns bättre nu. Maria och Måns: jag är grymt avundsjuk. Och eftersom Maria frågade efter råd och jag inte hinner komma ner nu under våren så skriver jag lite här till er.

Tänk efter vad ni vill använda er jätteplätt till. Vad finns på den? Vill ni ha kvar det? Ska det stå där det står? Det är det första. Sen kollar ni om ni har rotogräs. Där är grannarna ovärdeliga. De vet hur bladen ser ut om inte ni gör det. Jag kan en hel del om kirskål, kvickrot och åkervinda. Men hos er kan det lika bra vara helt andra ogräs som är pinan. Gå inte på myten om att en jordfräs är effektiv och snabbt gör tråkigt jobb. Rensa för hand. För det är nästa steg. Gräv med grepen, rensa bort alla rötter ni ser, gräv igen och få ont i ryggen och må bra. På samma gång som ni gräver kan ni passa på och kolla hur jorden mår, och varför inte gödsla och skicka ner jordförbättrare som halm eller kompostjord?

Just nu håller jag på att samla de flesta blommor på ett ställe för jag har tröttnat på att det står perenner där rotogräset har spritt sig. Det blir svårt att komma åt rotogräset då.

Tog med hem en kasse rabarber att pyssla med imorgon men nu ropar sängen. Sooooova!

Tummetott

Nu är torkan inget problem, skur på skur har öst ner de senaste dagarna. En annons i GP lockade oss att kolla en stuga i Slottsskogskolonin. Sambon är inte intresserad men tycker det är kul att titta. Han vill "ha på riktigt", ett torp på landet, helst med skog till. Jag är intresserad. Just därför vill jag inte egentligen titta. För då händer det som idag. Det var ju naturligtvis helt underbart. Vi kollade på två stugor. Det första var annonsen i tidningen, det var fint för att det såg ut precis som mormor och Kurths kolonistuga gjorde. Blev lite tårögd därinne. Men sen såg vi på en annan där en riktigt entusiast snabbt fångade mig med odlingsprat. Wow! VILL HA!

Jag gillar det lilla formatet. Det skulle gå att sköta om. Jag gillar det nära formatet. Inga reser. Kan sticka hem och sova, kan pipa över en kväll. Jag gillar faktiskt att ha grannar. Även om det är nästan i knät. Och jag tänker mig barnen på kolonin, kompisar, lekplatsen och vilken underbar samlingsplats det skulle kunna bli under deras barndom.

Men. Mannen vill inte. Och. DET ÄR FÖR DYRT. Snyft. Minst 550000:-. Det är inte klokt. Det är inte klokt. Det är inte klokt.

För att trösta mig tänkte jag att jag skulle sticka till min lott när ett av två barn somnat. För att få njuta lite i alla fall. Barn nummer ett somnade närmare halvnio och jag skulle bara ha hunnit upp för att se på sniglarna och sen varit tvungen att cykla hem igen för att det varit för mörkt.

Så det blev ingenting. Bara ett supersug efter en stuga i slottskogskolonin, eller åtminstone en förmåga att göra gemensamma drömmar. Dubbel sorg.

skatt

Funderar på bönor. Men det är för tidigt. Ägnar kvällen åt deklaration. Som så många andra.

Ett telefonsamtal

Det regnade idag. För första gången på mycket länge regnade det i flera timmar och natten till idag vattnade vi på lotten. En kompis satte på vattenspridaren och jag och dottern åkte dit idag på morgonen och stängde av. Det kan verka onödigt att vattna innan regn men tvärtom, då rinner inte regnvattnet av jorden utan går ner i den. Det kan verkligen behövas efter lång torka.

Sen firade vi att dottern snart fyller tre. Mitt i kalaset ringer närmsta odlingsgrannen. Han har aldrig ringt förut till mig. Det hade kommit vatten på deras lott. Inte bra. Inte bra alls. Mycket vatten. Potatisen hade blivit blöt. Man kan inte lämna vattenspridaren på och inte vara där och passa den. Jag sa som det var att det inte varit jag som satt på den, att jag vet att de inte vill att det ska komma vatten på deras lott och att det kanske hade varit så att flera hade varit igång och vattnat samtidigt, då sjunker trycket markant i vattnet så det blir svårt att mäta ut hur långt spridaren når.

Skulle jag ta upp allt jag är missnöjd med som de gör skulle det bli tjatigt och det vill jag inte heller. För jag vill ha Sjöbergen som en plats där jag blir lugn. Därför försöker jag hålla sams utan att för den skull bli överkörd. Jag tänker att det torkar nog. Att det inte var så mycket att hetsa upp sig för. Och att det blir ännu lite mindre roligt att möte dem i Sjöbergen framöver.

Torkbekämpning
Hinner inte dit men med en bra kamrat går vattningen att lösa ändå. Lena sätter på vattenspridaren ikväll, jag stänger av imorgonbitti.

Inte så avstressande som det kan vara...

För att hinna vara på lotten något innan det var dags att gå hem och fixa mat så hämtade jag Yrla extra tidigt i onsdags. Det brukar vara avkopplande att vara där uppe. Till och med när Yrla är med. Men med två barn. Nej, det var det inte. Men vi fikade mellanmål i solen. Arild klättrade upp i pallkragarna, fulla med groende frön, och Yrla ville hjälpa till, där det inte gick att göra det. Det var underbart ändå men jag måste medge att kirskålen stressar mig. Det är ett par säsonger sedan jag gav den en dust runt bland annat bärbuskarna och den har tagit över. Det är också så att jag behövde göra en del rockader. För kunna sätta de sista potatisarna (kommer ändå inte få plats med alla) så måste högen med gödsel bort och den behövs i kryddlandet och kryddlandet var som sagt fyllt med ogräs. Så full av handlingsinriktat fokus försökte jag ta tag i detta. Det gick inte med barnen.

Efter läggningen tog jag cykeln och åkte upp igen. Istället för att vattna som jag borde så rensade jag mig igenom en bra bit av ogräslandet. Ahhgr! Vilken tillfredsställelse. Det är inte färdigt. Men det känns bättre. Nu är det bara vattningen som som hänger över mig. Det kan vara riktigt bråttom. Fick förresten med mig säsongens första rabarber med hem. På söndag blir det paj.

Första utflykten med en ännu mycket ofärdig blogg. Hämtar Yrla efter vilan innan mellanmålet och drar upp till Sjöbergen med dem i eftermiddag. Solen skiner och jorden är torr. Det blir nog mycket kanelbullar och vattna av.