Kvällspass i Sjöbergen

När barnen var på väg i säng smet jag iväg. Och tänk, jag har inte tittat på klockan en enda gång. Och jag har fått gjort. Det är en sån tillfredsställelse i det. Att göra och få gjort. Jag har grävt igenom det land som min kompis rensade igår, nu har jag efterplockat lösa rötter, inte så många, plockat sten och glas, att det aldrig tar slut? och viktigast av allt, jag har gödslat. Jag har även luckrat och rensat småogräs i de bäddar där det har kommit upp, jag har grävt bort en del rotogräs runt mina pallkragar. Och jag har sniglat med gift lite här och där. På slutet gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag handklippte gräs och la ut på mina odlingar. Trots att jag alltid har muttrat något om sniglar varje gång jag har läst om gödslingstipset gräsklipp så kunde jag nu inte låta bli att prova. Tack Lena för inspirationen, tack MAria för gräsklipparsaxen. Om det funkar så håller sig jorden fuktigare, fröogräset får inte fäste och framförallt kanske det tillför lite mullämne. Och det behöver min jord alltför desperat.