söndag 23 maj 2010

Länge länge sen

Jag har grejat på lotten av och till men inte haft ron att skriva efteråt. Kanske kan det bero på att kvällarna är ljusa och då kommer jag hem så sent att det blir sängen direkt? Det är högsäsong i odlarsvängen och det mesta av mina grejer är sådda. I år har jag till och med förodlat hemma och de står just ute på balkongen och försöker vänja sig vid utelivet.

Det är så roligt att veta att det finns människor som läser det här. Och det här är första gången jag skriver av just den anledningen. Jag vet att jag borde ta bilder och lägga upp. Det kommer det kommer. I sinom tid. När jag känner mig trygg med tekniken, och när min självkristiska sida har knuffats bort en stund. Det ser helt enkelt inte ut riktigt som jag vill därute nu.

Jag har några fält av Kirskål som jag har totalt tappat kontrollen över. Och ännu har inte åkervindan stuckit upp sina fula nyllen. När man tror man har läget under kontroll, eller när jag insett att jag inte har det så har titlarna fått fäste överallt. Men jag såg ett praktiskt litet rensjärn igår som jag tror jag ska försöka få låna nu när de flesta av mina frösådder tittat upp över jordytan. Det kan iallafall hjälpa mot det ettåriga ogräset. Mot rotogräset hjälper bara den manuella metoden, gräv, rensa, gräv. Och jag måste erkänna att det känns övermäkktigt just nu. Men så har jag en så god odlarvän som råkar älska att gräva och rensa. Hon har slut på grävprojekt just nu på sin lott och otroligt nog kom hon igår och erbjöd sig att gräva en del hos mig. Det är så snällt så jag fattar nästan inte att det är sant!

För de akuta projekten i år, förutom själva odlandet är: Gräva upp min gräsmatta. Den är inte stor men det är tung grävning. Köpa hallon och sätta där. Gräva upp där gamla hallonen står, rensa noga som f-n för där ser det för bedrövligt ut. Där kommer det sen att stå några pallkragar med odlingsbäddar. Det betyder mer plats och det är alltid skoj. Fortsätta fjolårets projekt att täcka med våta tidningar runt bärbuskarna så att ogräset där kvävs. Sen har jag också ett par röda vinbärsbuskar som jag ska försöka få bort, jag tänkte köpa en svart att ha där istället. Men det projektet kan vänta. Sist men inte minst måste jag när blomningstiden är slut gräva igenom hela långa blomsterrabatten för den är full med Kirskål, jorden är kass och det är alldeles för mycket sniglar där. Allt det här jobbet innebär också att jag måste köpa, frakta och framförallt bära en hiskelig massa jord. Men fint kommer det bli!

Jag får se till att Arild funkar lika bra däruppe som Yrla gör så ska det nog gå att ro iland en del av projekten.

Vad jag odlar för något? Jo, alla fem morötterssorterna har kommit upp. Haverroten likaså. Mizunan växer fint, lite jordloppsbiten bara men det brukar gå över. Bondbönor och sockerärterna har kommit, lite ätna på, säkert sniglar, jag ska lägga ut gift nästa gång. Tänkte också så fler sockerärter så har man dem längre tid, Yrla älskar att gå och äta dem råa. Löken växer, jordgubbarna blommar. Vi har ätit rabarberkräm flera gånger. Potatisen är satt men har inte brutit igenom än. Och jag kan inte se vad som är palsternackor och vad som är ogräs men det ger sig väl snart. Sist jag hade palsternackor fick de bladlöss. Salladen växer också. Och nu håller jag på och gräver land för squascharna. Ja, inte just nu för nu är jag hemma och skriver. Men jga sticker nog dit en sväng ikväll. Är det nån som vill vara med och gräva, hör av er på mobilen så ses vi. Hej på en stund.

2 kommentarer:

  1. Gunnar Fridénmåndag, 24 maj, 2010

    Kul med en lägesraport, det har vi sett fram emot! :-) Hurra för grävglada odlarvänner säger jag bara! Angående morötterna: är det bara jag eller är det lite svårt att få dem att växa ibland? Satte ett hel liten jordlapp full för några år sedan. Tittade lyckligt på när blasten började titta upp. Sedan kom skördedagen, och det hade nästan inte bildats något under markytan! Bara konstiga deformerade små klompar. Sedan dess inga morötter. :-P

    SvaraRadera
  2. Morötter verkar vara lite olika tycker jag. ibland funkar det ibland inte. Jag har blivit noggrannare med att gallra dem och att jorden ska vara fri från sten. I Sjöbergen har vi så sandig jord så det brukar gå ganska bra. I år hoppas jag på att det går riktigt bra eftersom jag har fem sorter. Men man vet aldrig, det är liksom grejen.

    SvaraRadera