Bästa kombon: med barn, utan barn.

Rens rens rens, våren är det stora rensandets tid och med en såhär sen vår är det rätt mycket som måste göras innan fröna kan komma i jorden och vissa fröer borde redan ligga där. Så mitt tålamod var inte riktigt på topp idag när vi vid tretiden, hela familjen, äntrade Sjöbergen.Men barnen älskar att vara där och det är väldigt roligt att de också gillar att vara med. Så jag försökte hålla ihop. Efter ett tag när jag fräst åt ett antal bagateller lyckades Larsa locka dem att följa med till Frölunda torg och jag drog en lättandes suck. Själv. Äntligen.

Jag har grävt så ryggen höll på att gå av. Hela gamla hallonplätten har jag plöjt igenom, gräsmattan är vänd och halva potatisplätten är genomgrävd. Jag har grävt upp den gamla stjärnflockan och fingerrensat i framrabatten. Det är massor kvar att göra men jag känner äntligen att det är på gång och med påsken nästa helg finns det mer tid än vanligt. Och allt kommer att bli så bra så bra. Om än lite senare än än det ska.

Och snart snart ska jag börja stoppa ner frön i jorden och vattna och vara nervös för om bäddarna torkar upp för snabbt eller om det fryser på natten i en sen nattfrost eller om sniglarna äter upp altihopa eller om... Och så vidare. Precis som vanligt med andra ord.

Och all kogödsel jag köpte i förmiddags ligger fortfarande kvar i bilen, precis som en säck med tång. Det får jag ta hand om en annan dag.