Vårtecken

Ljuset är tillbaka och luften går att andas igen. Trycket släpper och efter kvällsmaten kunde jag påbörja vårgrävningen. Vilken lycka. Arbetslust får en annan innebörd. Visst, det är mycket som måste göras. Kravlistan ökar igen. Men vilken fysisk och psykisk tillfredställelse att helt själv ha två timmar för mig själv, grävandes, kånkandes, plockandes och fikandes.

Och vilken känsla i kroppen efteråt. Träningsknarkarnas rus. Jag tror jag förstår vad det innebär.

Så vad har jag nu fått gjort? Min egen minneslista. Jag grävde om där löken och salladen stod förra säsongen, längst bort, det som vetter mot grannen. Nu ska det vara potatis där. Jag hackade mer på gräsmattan. Rensade ogräs i framrabatten och jordgubbslådan. Grävde om i den yttersta pallkragen, där jag ska ha bondbönor och sockerärt. De ska sås snart, helst igår.

Och jag rensade Kirskål i en odlingsbädd. Denna förbannade Kirskål. Man rensar och rensar och rensar och när man tror att allt ser fint ut då kommer Åkervindan som är ännu djupare och har ännu tunnare rötter. Hade jag vetat vad det innebar att inte hålla efter rotogräsen ett eller två säsonger hade jag aldrig tänkt tanken att det kunde stå för där ska jag bara ha hallon eller vad det nu var? Markduk är ett hjälpmedel som poppar upp i mitt huvud. Men inte kan jag ge mig. Inte än på ett tag.

Jag behöver köpa massvis av kogödsel. Och jag skulle vilja samla in mängder av tång. Och jag kom på att där jag ska ha hallonen kan jag blanda jorden med granjox (har klipt och sparat julgranen) och löv. Och det ligger en sån fin lövhög inblåst i ett hörn på gården. Den skulle jag vilja lägga beslag på. Och så behöver jag köpa benmjöl också. Och höga stöd och säkert massor mer.

Har beställt fröer från från Sesam i år och jag tror att det är en del som inte har kommit. Och Runåbergsfröerna kom i fredags över en månad efter jag beställde dem därför att någon (dom eller jag) hade skrivit fel nummer på min adress. Jag har alltså inte förodlat någonting alls i år och jag har väldigt dålig koll på om jag har de fröer jag behöver. Men å andra sidan är det inte en tävling om den perfektaste odlingen. Inte i min värld i alla fall. Det är esan som är belöningen och allra roligast är det nu.