Vi tog chansen igår Yrla och jag och tog en stund på lotten. Medan den lille sov middag rensade vi och luckrade. Hittade den första jordgubben som vi delade på. Och lade ut tidningar på det gamla projektet, vid krusbärsbusken. Däremellan fikade vi. Det har blivit lite av en grej att vi fikar kanelbullar i Sjöbergen. Så det gjorde vi och det smakade underbart. Såklart.
Men ännu bättre smakade den första egna jordgubben. Vilken lycka. Vi dansade en jordgubbsdans som tack för den gubben. Vi missade dem förra året. Jag fick plantorna av en odlargranne förra våren men vi var i England när de var färdiga. Så vi missade allt det roliga. Men det tar vi igen i år istället.
När vi hade tröttnat på att jobba gick vi och kollade tupparna. Det är egentligen en tupp en höna och små kycklingar som nu inte längre var fullt så små men fortfarande söta. Flera av dem burra in sig under sin mamma så att deras huvuden stack ut mellan hennes fjädrar.
Det var mysigt som vanligt att vara där tillsammans med Yrla men en irriterande jobblust gör mig lite frustrerad när jag är där med barn eller som annars korta stunder. Det finns så mycket jag skulle vilja göra. Jag upptäckte till exempel igår eftermiddag att min ena näva hade blivit så stor att den täckte över några växter som jag köpt förra året och sen glömt bort. Så jag bestämde mig raskt för att ålka tillbaka till kvällen.
Vid halv nio var jag tillbaka och sen grävde jag för glatta livet. Nävan åkte upp ur jorden och till ett tillfälligt ställe och sedan fortsatte rensandet av blomsterrabatten. Men jag hinner så lite. Och det är så mycket som jag borde ha gjort under flera år. Jag kommer lägga så många kvällar det går fram till semestern på att få i ordning där nu. Så blir det lättskött resten av sommaren tänkte jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar